Emmsisweet

Kärlek? Älskar dig? Finns den?

Vad lever du för? Vad är för dig det viktigaste i livet? Vad mår du bra av?
Kan du nämna allt med ett ord? Det kan framstås som väldigt svårt,
men jag tror att det finns ett ord så allomfattande att de uttrycker allt
på en gång. Ett ord där alla känner igen sitt sökande, sin längtan.
Ordet är kärlek.

Ett annat ord som kärleken kan leda till är de orden "jag älskar dig",
som allt för många människor missbrukar. Många blandar ihop känslan
att vara kär och den känslan att älska. Men frågan är om det är något
som finns eller om det bara är nått vi har kommit på för att må bra.

Du säger du är kär!
Du säger att du älskar!
Vet du vad du känner? Vet du vad det betyder? = Lever du i en dröm?!

För mig så är kärlek en sak, och älska är något annat.
Det kan ta en hela livet innan man har lärt känna en person.
Men det kan ta dig minst ett år att komma nära en annan
person om man inte träffas varje dag. Kärleken kommer
inte på en dag inte heller på två, sånt tar tid.

Kär!
Man kan vara kär, det är man när man håller på att lära känna
en person, när man inte umgås varje dag, varje sekund. När man
känner saknad, att en del av sig själv finns någon annanstans,
man vill ha en annan persons närhet. Och när det väl uppstår
konflikter ta avstånd för att sedan börja sakna igen och komma tillbaka.

Älskar!
När man älskar någon är det samma känslor men så oerhört förstärkta,
man har kommit till det stadiet där man lever ihop, inte klänger på
varandra även fast man befinner sig i samma rum, man accepterar
varandras behov och har börjat upptäcka de negativa sidorna hos varandra,
men ändå stannar man kvar o tycker att det är lite mysigt att hitta små fel
på den personen man gillar. Inga större bråk uppstår, bara lite små konflikter
om vem som ska diska, laga maten, vem som har rätt o fel o diskussioner om
livet, filmer, kläder, m.m.

Dessa samtal kan leda till tårar till en början, men ju fler diskussioner som
påbörjas och avslutas leder det till att personerna i förhållandet kommer
närmare varandra, de kommer mer och mer fram till lösningar.
Många personer är ovana att diskutera, de har sina tankar inom sig.
Men diskutera är något som alla kan lära sig. Det är bara att öva med sin partner.
Lära känna varandra och kärleken kommer att växa, finns inga tankar som är rätt
eller fel (rädslan kommer att släppa, men det kan ta tid).

Kärleken består inte av att betrakta varandra utan att se åt samma riktning!

Kärlek kan vara så mycket och ha så olika betydelse från person till person.
Vad är det första man tänker på när man hör ordet kärlek? De flesta tänker
på en partner. Att älska och bli älskad tillbaka är det viktigast, men är det
verkligen så viktigt att uppleva kärlek med ens partner?
Räcker inte kärleken från ens familj och vänner? För att kunna svara på
den frågan måste man ha varit kär, endast då kan man börja spekulera.
Jag tror att kärlek är stor, men inte fullt så stor som vi hoppas och vill att
den ska vara.

FVi behöver tro på kärleken, tro på att det finns något som är värt
att kämpa och leva för. Av någon anledning har vi fått för oss att vi kan
uppleva oss oövervinnliga, odödliga, starka och livskraftiga genom kärleken.
Inget känns då omöjligt att uppnå och vi kan utföra oväntade saker.
Är detta verkligen vad vi tror kärlek är eller är det mer en dröm?

Bilder skapas i sitt huvud, man försöker finna den rätta/rätte och skapar
sig bilder av hur det ska vara, hur personen ska se ut och bete sig.
Men jag tror att detta är fel sätt när man försöker forma kärleken
(kärleken formar oss) den som inte har upplevt kärleken vet inte hur
den ska vara, lyssnar bara på andras menande ord att allt blir så underbart
när man är kär, inget kan vara bättre.

Men samtidigt så vet vi att ingenting är så sårbart som kärleken.
Kärleken hotas ständigt av svek, svartsjuka, död, ex, bedrägeri och lögn.
Vilken definition man anser stämmer mest, beror helt på vad man själv upplevt.
Men många negativa sidor finns med kärleken, den kan skära djupa sår som
inte läker.

Kärlek, mening med livet???..eller...
Man kan säga att kärlek har många ansikten, frågan är bara hur man ska lyckas
välja rätt. Det kan man aldrig och det är nog en del av tjusningen med det hela.
Att allt är som ett spel och när man väl lyckas så är glädjen obeskrivlig.
Frågan är bara finns kärleken eller är det bara nått vi har kommit på för att ha
en mening med livet, för att vi inte kan komma på någon bättre mening med livet.

Finns många frågor som går ihop, men som många inte tänker på när de säger
att kärleken finns. Har du någonsin ställt dig frågan varför tror du på kärleken?
Jag vill tro att den finns, men jag är långt ifrån säker. Det kanske bara är ett ord
som alla andra som har fått en sån sotr betydelse genom att vi har skapat oss
en fantasi runt ordet.

Kärleken är stark lik längtan av den, men människan vill få ut mer.
Vi försöker ständigt komma ett steg närmare vår dröm om den perfekta kärleken.
Jag själv skulle beskriva känslorna kring kärlek som fyra olika känslor (negativ i parentes):

1) Lycka, man fylls av en varm och glädjande känsla. ( Känslor svalnar)
2) Man börjar se på allt ur en mycket positiv synvinkel. ( Negativa tankar, mycket bråk)
3) Förälskelse, det kittlar i kroppen och allt blir fel i närheten av personen. ( För olika)
4)Man vill våga, men kan inte orden hackar sig fram. ( pratar men ingen lyssnar)

Kärleken består av:
Ömhet, personen utstrålar en oemotståndlig skörhet och genast växer beskyddar
instinkter fram. Man vill behandla han/hon varsamt, så som en själv vill bli behandlad. Lust, man vill ge personen så mycket av sig själv, allt för att den ska må bra och kännasig speciell. Passionen får inte dö ut, utan passion kan kärleken lätt dö ut.

Jag tror att kärleken är den grundläggande betydelsen för vår psykiska hälsa
och överlevnad. Trots detta så finns det inget ord i världen som är så missbrukat.
Jag vet inte om kärleken finns, men jag tror för det får mig att må bra.

Vi drivs framåt av kärleken i vårt sökande efter något bättre.
Alla vet inte vad kärlek är, men de vet att de vill ha det.
Hur kan vi vara så säkra på det? Vi vänder vi oss till kärleken.
Vi behöver också tro vi vågar inte öppna ögonen o se efter om det verkligen
är rätt det vi gör. Men vad kärlek är, går det inte att ge en kort svar på.

Det vi kan enas om är att ingen kan komma undan ordet kärlek, att alla bär en del
utav den i sig, att alla på något sett känt den och att kärleken aldrig upphör.
Men frågan åter står finns den?

Den sanna kärleken är som ett spöke. Alla talar om den. Men få har sett den!