Mitt sinne vill ha ro!
Förkrossad.
Jag är bara så jävla trött på allt!
Att jag ens orkar mer.
Tar på mig skyddet och lägger mig ner i en grotta.
Förkrossad av ilska och ord vad jag ens orkar.
Den enda frågan jag kan ställa till mig själv nu är!
Vem är jag?
Jag var den som alltid var där och var glad.
orkar inte prata om det längre känner mig bara förtvivlad.
Varför jag?
Jag som alltid var som jag.
Och vem är jag nu det är frågan!
Vill bara gå lägga mig någonstans långt borta utan ens finnas mer.
Kommentarer
Postat av: H-man
Jag önskar att jag kunde ta dig i min famn och aldrig släppa dig igen.
Bara sitta eller ligga (inte i sängen) och hålla om dig och ge dig tröst.
Du är skör just nu ,och jag känner igen mig själv.
Du är fin glömm aldrig det.
Trackback
