HATE - LOVE One life one chance..
En tanke, En känsla så änglaskön
Mitt liv just nu
Jag vet att jag behöver förändra saker, jag vet att jag behöver fatta beslut om hur jag vill leva, för det finns en del i hur jag lever nu som inte känns bra. Men vad jag inte vet är om det egentligen är livet jag behöver förändra, livssituationen, eller enbart mitt sätt att se på det, mig själv.
En del av mig tänker att jag behöver arbeta med det jag har här och nu, jag behöver lära mig att se och uppskatta det jag har, innan jag gör stora förändringar. Kan jag inte se vad jag har nu, kommer jag heller inte att kunna se vad jag har efter att jag förändrat det. Men en annan del säger att det nu är dags för de stora förändringarna. Jag är snart trettio år och det är på tiden att jag formar livet så som jag vill att det ska se ut.
Hur vill jag att det ska se ut?
Det är mycket jag inte vet, men detta är något av vad jag ändå vet. Jag längtar till naturen, jag längtar tillbaka till mina rötter, om det nu innebär ”hem” eller till tryggheten, tystnaden, till ett eget hus på landsbygden. Och jag trivs inte med mitt jobb, och klandrar mig själv för att jag inte känner större tacksamhet över att jag ändå har det. Vore det att fly att flytta igen? Vore det att fly att byta jobb? Vore det att lura mig själv, vore det att än en gång tro att jag kan börja om på nytt? Är den längtan jag känner så intensivt mer en längtan bort ifrån allt som är svårt, än en längtan till något? Och vad måste jag ge upp för att följa längtan?
Och det har varit så mycket självförakt de senaste dagarna. Och skuld. Och frågan om hur mycket man kan förändras, utan att anpassa bort sig själv. Jag vet inte. Eller egentligen kanske jag gör det. Jag vet att jag behöver förändras för min egen skull, oavsett om jag väljer att också förändra livet. Och någonstans vet jag nog även var gränsen går, men är rädd för att jag ska behöva ta ansvar för att upprätthålla den gränsen. Fast räddast är jag ändå för att jag, om situationen uppstår, inte ska ta det ansvaret. Och kanske finns det något tilltalande i tanken att förändra mig så mycket att jag försvinner. Kanske var det vad jag sökte en gång, den inbillade friheten i upphörd existens, men det är långt ifrån vad jag söker idag. Kan jag lita på att jag kommer värna om mig själv om det riskerar att hända? Jag har visserligen gjort mig själv besviken de senaste dagarna, men skulle jag verkligen kunna svika mig själv så?
Och så läser jag ett sms ifrån en vän där hon skriver att hon älskar och saknar mig, där hon skriver att hon tycker så mycket om att vara med mig. Mig. Och hon har känt mig i fem år nu, och för henne har jag knappast hållit fasaden uppe.
Det här är jag. Jag klarar inte alltid av vad andra klarar av, kanske kommer jag aldrig att kunna leva så som många tycks göra. Jag klarar inte alltid av att leva min sanning och jag kanske ännu inte är beredd att leva med konsekvenserna av den. Men det här är jag. Och tankarna jag har haft om att jag är kass, om att jag inte finns, om att jag har tappat bort mig själv. Jag har inte tappat bort mig själv. Jag finns här. Det här är jag. Och jag kanske inte måste flytta imorgon, kanske inte måste säga upp mig omgående ifrån mitt jobb, kanske inte måste fatta några beslut gällande min livssituation innan jag är redo för det. Men jag behöver se det. Att det här är jag.
120%
Det river inombord i mig!! jag har en känsla i mig som jag inte har haft på mycket mycket mycket länge!!
Jag är inte olycklig!
Inte heller glad!
Känslan ligger hos ......
Jag vet att all min energi och tankar går till ......
Jag är sjuk..!!!
varför?? hur fan kan man bli så naiv...
släppa allt för något som inte ens är verklighet i mitt liv än!!
En dag ska det bli det,bli mitt och bara mitt!!
jag ska vårda det så ömt och ta vara på varje sekund...!!
Vet att en viss ''sak'' sitter och skrattar för sig själv nu när ''sak'' sitter och läser deta ;)
haha skratta du på!! inget att skratta åt sweet <3... Mina tankar är där hela tiden vill få ett slut på deta!!
få slut på mitt lidande och väntande..!! men jag har lovat att vänta och det kommer jag göra (sjukt nog)
ja jag kommer vänta!! det är värt att väntas på!!...
Jag är inte perfekt och jag gör många misstag.... :(
Men när jag går in för något så satsar jag 120 %..
vill ha 120 % tillbaka oxå...
Jag känner mig så kärleksfull och glad, tacksam och nyfiken på det som komma skall...
puss puss
Väntar...
Mina tankar om kärlek
Vad lever du för? Vad är för dig det viktigaste i livet? Vad mår du bra av?
Kan du nämna allt med ett ord? Det kan framstås som väldigt svårt,
men jag tror att det finns ett ord så allomfattande att de uttrycker allt
på en gång. Ett ord där alla känner igen sitt sökande, sin längtan.
Ordet är kärlek.
Ett annat ord som kärleken kan leda till är de orden "jag älskar dig",
som allt för många människor missbrukar. Många blandar ihop känslan
att vara kär och den känslan att älska. Men frågan är om det är något
som finns eller om det bara är nått vi har kommit på för att må bra.
Du säger du är kär!
Du säger att du älskar!
Vet du vad du känner? Vet du vad det betyder? = Lever du i en dröm?!
För mig så är kärlek en sak, och älska är något annat.
Det kan ta en hela livet innan man har lärt känna en person.
Men det kan ta dig minst ett år att komma nära en annan
person om man inte träffas varje dag. Kärleken kommer
inte på en dag inte heller på två, sånt tar tid.
Kär!
Man kan vara kär, det är man när man håller på att lära känna
en person, när man inte umgås varje dag, varje sekund. När man
känner saknad, att en del av sig själv finns någon annanstans,
man vill ha en annan persons närhet. Och när det väl uppstår
konflikter ta avstånd för att sedan börja sakna igen och komma tillbaka.
Älskar!
När man älskar någon är det samma känslor men så oerhört förstärkta,
man har kommit till det stadiet där man lever ihop, inte klänger på
varandra även fast man befinner sig i samma rum, man accepterar
varandras behov och har börjat upptäcka de negativa sidorna hos varandra,
men ändå stannar man kvar o tycker att det är lite mysigt att hitta små fel
på den personen man gillar. Inga större bråk uppstår, bara lite små konflikter
om vem som ska diska, laga maten, vem som har rätt o fel o diskussioner om
livet, filmer, kläder, m.m.
Dessa samtal kan leda till tårar till en början, men ju fler diskussioner som
påbörjas och avslutas leder det till att personerna i förhållandet kommer
närmare varandra, de kommer mer och mer fram till lösningar.
Många personer är ovana att diskutera, de har sina tankar inom sig.
Men diskutera är något som alla kan lära sig. Det är bara att öva med sin partner.
Lära känna varandra och kärleken kommer att växa, finns inga tankar som är rätt
eller fel (rädslan kommer att släppa, men det kan ta tid).
Kärleken består inte av att betrakta varandra utan att se åt samma riktning!
Kärlek kan vara så mycket och ha så olika betydelse från person till person.
Vad är det första man tänker på när man hör ordet kärlek? De flesta tänker
på en partner. Att älska och bli älskad tillbaka är det viktigast, men är det
verkligen så viktigt att uppleva kärlek med ens partner?
Räcker inte kärleken från ens familj och vänner? För att kunna svara på
den frågan måste man ha varit kär, endast då kan man börja spekulera.
Jag tror att kärlek är stor, men inte fullt så stor som vi hoppas och vill att
den ska vara.
FVi behöver tro på kärleken, tro på att det finns något som är värt
att kämpa och leva för. Av någon anledning har vi fått för oss att vi kan
uppleva oss oövervinnliga, odödliga, starka och livskraftiga genom kärleken.
Inget känns då omöjligt att uppnå och vi kan utföra oväntade saker.
Är detta verkligen vad vi tror kärlek är eller är det mer en dröm?
Bilder skapas i sitt huvud, man försöker finna den rätta/rätte och skapar
sig bilder av hur det ska vara, hur personen ska se ut och bete sig.
Men jag tror att detta är fel sätt när man försöker forma kärleken
(kärleken formar oss) den som inte har upplevt kärleken vet inte hur
den ska vara, lyssnar bara på andras menande ord att allt blir så underbart
när man är kär, inget kan vara bättre.
Men samtidigt så vet vi att ingenting är så sårbart som kärleken.
Kärleken hotas ständigt av svek, svartsjuka, död, ex, bedrägeri och lögn.
Vilken definition man anser stämmer mest, beror helt på vad man själv upplevt.
Men många negativa sidor finns med kärleken, den kan skära djupa sår som
inte läker.
Kärlek, mening med livet???..eller...
Man kan säga att kärlek har många ansikten, frågan är bara hur man ska lyckas
välja rätt. Det kan man aldrig och det är nog en del av tjusningen med det hela.
Att allt är som ett spel och när man väl lyckas så är glädjen obeskrivlig.
Frågan är bara finns kärleken eller är det bara nått vi har kommit på för att ha
en mening med livet, för att vi inte kan komma på någon bättre mening med livet.
Finns många frågor som går ihop, men som många inte tänker på när de säger
att kärleken finns. Har du någonsin ställt dig frågan varför tror du på kärleken?
Jag vill tro att den finns, men jag är långt ifrån säker. Det kanske bara är ett ord
som alla andra som har fått en sån sotr betydelse genom att vi har skapat oss
en fantasi runt ordet.
Kärleken är stark lik längtan av den, men människan vill få ut mer.
Vi försöker ständigt komma ett steg närmare vår dröm om den perfekta kärleken.
Jag själv skulle beskriva känslorna kring kärlek som fyra olika känslor (negativ i parentes):
1) Lycka, man fylls av en varm och glädjande känsla. ( Känslor svalnar)
2) Man börjar se på allt ur en mycket positiv synvinkel. ( Negativa tankar, mycket bråk)
3) Förälskelse, det kittlar i kroppen och allt blir fel i närheten av personen. ( För olika)
4)Man vill våga, men kan inte orden hackar sig fram. ( pratar men ingen lyssnar)
Kärleken består av:
Ömhet, personen utstrålar en oemotståndlig skörhet och genast växer beskyddar
instinkter fram. Man vill behandla han/hon varsamt, så som en själv vill bli behandlad. Lust, man vill ge personen så mycket av sig själv, allt för att den ska må bra och kännasig speciell. Passionen får inte dö ut, utan passion kan kärleken lätt dö ut.
Jag tror att kärleken är den grundläggande betydelsen för vår psykiska hälsa
och överlevnad. Trots detta så finns det inget ord i världen som är så missbrukat.
Jag vet inte om kärleken finns, men jag tror för det får mig att må bra.
Vi drivs framåt av kärleken i vårt sökande efter något bättre.
Alla vet inte vad kärlek är, men de vet att de vill ha det.
Hur kan vi vara så säkra på det? Vi vänder vi oss till kärleken.
Vi behöver också tro vi vågar inte öppna ögonen o se efter om det verkligen
är rätt det vi gör. Men vad kärlek är, går det inte att ge en kort svar på.
Det vi kan enas om är att ingen kan komma undan ordet kärlek, att alla bär en del
utav den i sig, att alla på något sett känt den och att kärleken aldrig upphör.
Men frågan åter står finns den?
Den sanna kärleken är som ett spöke. Alla talar om den. Men få har sett den!
DUM
Ibland blir jag så fruktansvärt ledsen. Ända sedan jag slutade gymnasiet har jag varit den lilla flickan som inte kan något om livet, som alla andra "måste" ta hand om för att hon inte kan ta hand om sig själv. Jag har fått vara den okunniga den oallmänbildade den... dumma.
Det är inte något jag har varit okej med, jag är det inte och jag kommer aldrig att vara okej med det heller. Visst jag har gjort sjukt många dåliga beslut, som har lett till att både jag och andra har blivit fruktansvärt sårade. Jag har valt att vara med fel människor många gånger, fel val under en lång tid. Jag ångrar jättemycket, och får äta upp det jag gjort för flera år sedan fortfarande. Jag ångrar mycket, men jag skulle göra om samma sak igen om jag fick chans att leva om livet. Det har tagit mig dit jag nu står.
Jag står förvisso i en dålig situation. Boendes i exets garderob, kärlek på avstånd och fruktansvärt få vänner. Och det är inte många som betyder så mycket. Det finns inte många jag skulle offra mig själv för. Ni går att räkna på en hand och då är min familj medräknad.
Det jag vill säga är att:
- Jag har varit korkad, dum, en idiot osv.
- Jag har gjort så mycket fel att det inte ens går att komma ihåg.
- Jag har sårat många på min väg, mest mig själv.
Men likförbannat är det jag som alltid ställt upp för alla andra. Varenda gång det har behövts har jag funnits där, med ett lyssnande öra, med en tröstande kram, med en slant som hjälp, ja med vad det än är som har behövts har jag funnits där med en hjälpande hand. Jag har gett bort mitt hjärta till många runt om mig och folket som fått en bit har malt ner det i en vitlökspress och sedan trampat och spottat på det för att sedan gå därifrån utan ens ett tack.
Jag är väl kanske inte den smartaste i världen, jag har aldrig påstått det. Jag sitter inte och skryter om intelligens, jag sitter inte och skriker ut min inkompetens heller. Visst jag må säga att jag är dum i huvudet, men när jag gör det är det rättfärdigat från min sida. Jag har misslyckats totalt med mina studier, men nu vet jag vad jag vill och jag tänker ge allt för att komma dit.
Okej, så det jag egentligen vill säga är att SLUTA se mig som en liten plutt som inte klarar mig själv, jag har det fan mycket bättre än många er andra. Är det någon som fortfarande kan få plutta med mig är det min mamma och min syster, INGEN annan. SLUTA tro och säg att jag är en inkompetent idiot. Ja, det är kanske inte orden som yttras, så okej.. SLUTA tror att jag inte vet någonting.
Om ni tycker att jag är en dum jävla inkompetent idiot som inte kan klara mig själv, titta i spegeln. Sluta behandla mig som en 14-åring. Ja, i era ögon kanske jag är det, för att NI får mig att framstå som en. För att vid minsta felsägning från min sida så blir det munhugg med en gång. Jag kan aldrig få säga fel, för då är jag dum och osmart.
Jag är så jävla trött på det. Jag må vara dum ibland men...
:'(
Förrvirrad.......
Alla dessa förvirrade känslor
Jag brukar själv ge rådet till mina vänner att stanna upp ibland,
att andas in, vara i nuet och ge tid till eftertanke.
Dessa är ledord jag gärna serverar andra på fat.
Klarar jag av att leva efter dem själv?
Inte så djävla mycket...
Inte just nu i varje fall.
Jag har förstått att jag är en vandrande katastof på området,
helt och fullt värdelös och det stör mig så till den milda grad att vara mer kokt än normalt.
Tanken är ju och har alltid varit att jag har full koll på och över mitt liv,
men nu klarar jag knappt att sätta den ena foten före den andra,
förlägger saker och talar osammanhängande.
Somliga skulle nog säga att jag är trött och behöver vila,
andra att jag behöver ändra mina rutiner,
någon att jag behöver börja träna och en sista att jag är förälskad.
Vilket som är sant eller inte så ska datorn stängas av för kvällen och jag ska lägga mitt huvud på kudden och drömma mig bort, tillräckligt långt bort för att hitta sanningen om mitt förvirrade tillstånd.
Jag försöker leva
mina dagar som vanligt,
men det går inte.
Saknar dig
alldeles för mycket.
Om du går, så brister
mitt hjärta för evigt,
för det är dig jag gillar.
Jag gråter mig till sömns
varje kväll, för jag önskar
att du kunde vara hos mig.
Försök inse,
det är dig jag vill ha.
Det är dig jag
vill leva med.
:)
LOL så roligt....
:P
''sak''
Har varit och lämnat Alma på dagis och ska hämta henne kl 12 igen...
Hoppas allt går finnt för min lila sessa <3
Saknar en visss ''sak'' i mitt liv..
Kan jag kalla det ''sak''?? nja... hmmm isåfall får jag väl skit för det sen om det inte duger ;)
Men jag kallar det ''sak''...
''saken'' som jag saknar gör mig varm i hela kroppen gör mig glad och pirrig..!!
Men ''saken'' har jag inte träffat än...
Vill så inerligt...
skulle behöva ''saken'' nu när jag mår så här,jag vet att ''saken'' hade gjort mig glad!!
Men jag har ju lovat en sak,en sak som jag nog motförmodan kommer ha svårt för att hålla ''suck''
Men jag måste fixa det!
Jag ska fixa det!!
Behöver ju min ''sak''...
MIN ''SAK''....
En ''sak'' som är en stor del av mitt liv...
''sak'' jag saknar dig <3...
Nä nu får man göra lite nytta här hemma...!!
Passa på när man är själv!!
skriver mer sen...
Kramis kramis
Snälla gud hjälp mig
Börjar se botten....
Har en vän som säger tänk positivt så blir du inte sjuk...!!
Jag är sjuk jag har min sjukdom som jag inte kommer bli av med och igår så smög den sig inte på,
den bara slog mig rätt i fejan!!
´´smack´´
Ska jag behöva må så här jämt?? jag vill inte må så här!!
helst när jag vet att jag innerst inne är lycklig!!
För det är jag, jag är lycklig!!
JÄVLIGT LYCKLIG!
Varför kommer det då bara så här...
Jag är inte mig själv jag sitter bara och glor i tomma intet
gråter för ingenting och smärtan i magen ska vi inte snacka om..!!...
Viljan av att vilja vara frisk...
Jag har då kommit in i deprissions perioden...
Depression
Vid depression brukar man ha de flesta av följande symtom:
- nedstämdhet
- håglöshet
- glädjelöshet
- koncentrationssvårigheter
- dåligt självförtroende
- sömnbesvär
- ökad eller minskad matlust
- känsla av hopplöshet
- minskad sexuell lust.
Om depressionen djupnar blir man ibland trött på livet och kan få självmordstankar. Om man inte får behandling kan symtomen förvärras. Därför är det viktigt att söka hjälp...
...............
Jag vill ha hjälp vill inte må så här..
men jag vågar inte ta steget..!! Vem ska ta Alma vem ska sköta allt...
Känner mig ensam och övergiven...
vill bara bli frisk...
Snälla gud hjälp mig!
Ångest morgon...
Hmmm e rastlös och vill göra något...!!
Kanske det finns någon stakars själ som vill umgås med oss :)..
Har nyss pratat med lönekontoret angående semester dagar,jag trodde jag hade 0 dagar,
men det vissade sig att jag hadde 34 Wiiiiiii inte helt fel...!!
Se nu bara om jag kan ta ut dom bara oxå men men det får man ju hoppas på!!...
Igår kväll/Natt var jobbig..
Har den här längtan efter ...
Saknaden...
den gjorde att jag fick panik och blev jätte ledsen.!!!
kände mig ensam och övergiven..
jag var mycket uppriven och förtvivlad..
Tur att ...... lugnade mig och fick mig till att må bra igen!! eller bättre!...
Vill vara i .... närvaro...Vill vara ...... allt!!...
Mitt hjärta skrek av smärtan av längtan!!
Längtan efter......!!
just nu sitter jag här i soffan och hör på min dotter som hostar och hostar precis som jag själv gör!!
men det är värre för henne som är så liten... min sessa!!
Hmmm sitter fortfarande och tänker på vad jag vill att dagen ska ge mig idag!!
Pengar,sex och kärlek ;)
Hahaha javisst... GIVË ME ^^..
vädret är sisådär och man vet inte riktigt hur man ska klä sig i heller!! kanske bäst att lägga sig igen :) eller inte!!
Ne nu får jag resa på röven ur soffan och ta tag i dagen och se vad som kommer hända!!
Kanske man kommer uppdatera om nått kul eller Nadda noll shit...
Ha det bäst...
Kramisar
STARK
Att vara stark
Att vara stark är inte
Att aldrig falla
Att alltid veta
Att alltid kunna
Att vara stark är inte
Att alltid orka skratta
Att hoppa högst
eller vilja mest
Att vara stark är inte
Att lyfta tyngst
Att komma längst
eller att alltid lyckas
Att vara stark är
Att leva livet som det är
Att acceptera dess kraft
och ta del av den
Att falla till botten
Slå sig hårt
Och alltid komma igen
Att vara stark är
Att våga hoppas
när ens tro är som svagast
Att vara stark är
Att se ljus i mörkret
Och alltid kämpa
för att nå dit..
Nytt liv nytt bloggande <3
Har inte bloggat på ett tag har inte haft tid,lust eller ork..!!
Men nu har jag bestämmt mig för att börja bruka allvar igen.........
Har ju ett nytt liv!!Har kommit i från Svedala och är nu mera bosatt i Trelleborg...
Min hemma stad! ''skönt''
Har alla mina vänner och min familj här så det känns lugnare och tryggare!!...
Alma har luginflamation och jag har bihållsinflamation så på denna fronten är det sjukt..!!
Men det fixar vi... starka som vi är!! Girlpower...........
Jag är lycklig!!
Jag mår prima......
Har slutat med all medicinering och jag känner ett inre lugn!!
Kan det bli bättre sej??....
Att må dåligt som jag har gjort och vara nere i botten är aldrig kul..
Men det vände så fort jag började stå på egna ben!!
´´Jag är stark.
Jag vet det nu.
Äntligen vet jag det.
Jag har varit osäker så länge.
Det känns skönt.
Såklart jag ännu har ledsamt.
Ledsamt efter en gammal trogen vän.
Men jag har accepterat att han aldrig kommer att vara en del av mitt liv mera.
Han är mitt förflutna.
Han har ett nytt liv.
Det har jag med.
Jag är lycklig med mitt liv.
Jag är inte ensam.
Han hjälper mig att komma vidare.
Han är min framtid.
Han gör mig stark.
Jag är stark.''.....
Hoppas att ni alla oxå har det bra...
Kramisar från mig <3
